https://open.spotify.com/track/2uotez2GWPFpH8MNqyYtW5
Jag var härförleden och tittade på Kristina från Duvemåla. Såg också den uppsättning som gick för fulla hus på Cirkus i Stockholm 1998. Nu har det gått 17 år och på scenen står den ensemble som framgångsrikt har framfört detta mästerverk på Svenska teatern i Helsingfors och i Göteborg på Göteborgsoperans scen. Nu har turen kommit till Stockholm och (än en gång) Cirkus.
Det pjäsen handlar om är skrämmande aktuellt fast emmigrationsriktningen är vänd i 180 grader. Runt en miljon svenskar valde ett liv som invandrare med hopp om ett bättre liv i det förlovade landet i väster. Mänsklig utsatthet gestaltas på ett sätt som får huden att knottra sig samtidigt som tårarna sakta rinner ner för kinderna. Det är så gripande och skickligt framfört att jag stundtals tappar andan. Jag har svårt att låta bli att tänka på stängsel runt Europas gränser och hur europeér i historien har koloniariserat stora delar av våra kontinenter i vår värld och känner sorgen i bröstet över en den kärlekslösa tillvaro som så många människor spyr ur sig i våra sociala medier. Den här musikalen har ett mycket angeläget budskap i en tid av främlingsfientlighet och intolerans och det ända som kan rädda vår värld är mänsklig godhet och den kärleksfulla kraft som vi alla har att förvalta.
Trots det sorgliga budskapet i Kristina från Duvemåla, finns också hopp, humor, skratt, gemenskap, kärlek och glädje och allt vackert presenterat på ett mästerligt sätt i alla led.
Se den!
Related Articles
No user responded in this post
Leave A Reply